Det händer mycket inom avloppsvattenbranschen just nu. Med EU:s reviderade avloppsdirektiv kommer strängare krav för svenska reningsverk under de kommande åren när det gäller reduktion av mikroföroreningar i avloppsvatten. Många svenska reningsverk behöver därför förbereda sig på att införa ytterligare reningssteg för att uppfylla de nya kraven.
Även om många detaljer fortfarande är oklara är en sak säker: krav på att reducera mikroföroreningar kommer att bli verklighet för alla reningsverk över 150 000 pe och vid behov för reningsverk mellan 10 000 och 150 000 pe efter genomförd riskbedömning.
Detta ställer många reningsverk inför ett dilemma:
”Ska vi vänta på mer information från myndigheterna eller börja med förberedelserna redan nu?”
Även om det kan verka självklart att avvakta, kan tidiga förberedelser göra en betydande skillnad. Ju bättre förberedda ni är, desto bättre rustade kommer ni att vara när kraven väl träder i kraft.
I det här blogginlägget får du först en översikt över vad vi vet i nuläget, följt av konkreta förslag på hur ni redan nu kan börja förbereda er.
Vad vet vi i nuläget?
Krav från EU (avloppsdirektivet 2024/3019):
- Det reviderade avloppdirektivet trädde i kraft den 1 januari 2025 och ska vara infört i Sverige senast den 31 juli 2027.
- Direktivet ställer krav på införande av Kvartär rening – Envidan rådgvining vid reningsverk: Kvartär rening – Envidan
– med en kapacitet över 150 000 pe och
– med en kapacitet över 10 000 pe, där en riskbedömning visar att införandet är nödvändigt - Reningsverk med en kapacitet under 10 000 pe kan också omfattas i enlighet med artikel 18.2 i avloppsdirektivet (observera att dessa reningsverk ej omfattas av det utökade producentansvaret).
- Medlemsstater ska identifiera riskområden senast den 31 december 2027 och riskbedömning för respektive land ska vara genomförd senast 31 december 2030. Utformningen av riskbedömningarna kommer att fastställas genom en genomförande akt enligt artikel 8.3, vilken preliminärt förväntas vara klar i september 2027.
- Kravet på reduktion av mikroföroreningar är 80 % över hela reningsverket för minst 6 av 12 indikatorämnen. Reduktionen ska beräknas vid torrvädersflöde. Vilka ämnen som blir aktuella kan bero på lokala förhållanden och behörig myndighet kan ange andra ämnen om färre än sex ämnen kan uppmätas i tillräcklig koncentration.
- I slutet av januari 2026 presenterade Naturvårdsverket ett förslag till författningsändringar till följd av EU:s reviderade avloppsdirektiv, vilket är på remiss till 30 juni 2026.
- Medlemsstater ska senast den 1 januari 2028 ta fram ett nationellt genomförande program, inklusive nödvändiga investeringar. För reningsverk över 150 000 pe innebär detta att kvartär rening ska vara införd i tre etapper: 2033, 2039 och 2045.
Potentiella krav från svensk lagstiftning (enligt Naturvårdsverkets förslag från januari 2026):
Naturvårdsverket föreslår att det införs två nya förordningar: en förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (avloppsförordning) och en om producentansvar.
Tidigare har kraven på avloppsreningsverk främst reglerats i föreskrifter. Detaljerna kring mätmetoder, provtagning och andra tekniska detaljer kommer även i fortsättningsvis att regleras i föreskrifter. Det finns fortfarande osäkerheter kring vissa detaljer, vilka kommer att fastställas i genomförande- och delegerade akter, så kallade följdbestämmelser och akter med olika tidsfrister.
Avloppsförordning
- I EU:s avloppsdirektiv framgår det inte tydligt hur begreppet storlek ska tolkas om det avser dimensionerande, tillståndsgiven eller aktuell belastning. Naturvårdsverket föreslår att aktuell belastning ska användas, uttryckt som maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb). Två olika max gvb definieras: en för avloppsreningsverk som avgör om krav på kvartär rening ska tillämpas för ARV mer än150 000 pe och en för avloppstätort som avgör om krav ska ställas på ARV mellan 10 000 och 150 000 pe, efter genomförd riskbedömning.
- Naturvårdsverket kommer, senast juli 2027, att ta fram ett nationellt register för avloppstätorter samt genomföra en första riskbedömning som underlag för regeringens beslut om utbyggnadsbehov. Enligt EU:s avloppsdirektivet ska varje medlemsstat senast den 30 april 2029 redovisa en förteckningslista över områden som är känsliga för mikroföroreningar.
- Reningskraven för kvartär rening gäller vid torrvädersflöde, men begreppet är inte fastställd i Naturvårdsverkets förslag från januari 2026. Torrvädersflöde är ett ofta använt begrepp och det finns vedertagna tekniska definitioner inom VA, men det saknar en universell definition och behöver därför preciseras vid varje tillämpning. För uppföljning av kraven kommer även metoder för övervakning och provtagning att fastställas i en genomförandeakt enligt artikel 8.6, vilken förväntas vara klar i juni 2027.
Förordning om producentansvar
- Producentansvaret tillämpas från januari 2029 och Naturvårdsverkets föreslår att endast producenter av humanläkemedel och kosmetiska produkter ska omfattas. Producentansvaret ska täcka 80 % av kostnaderna.
Hur de resterande 20 % ska finansieras är ännu inte fastställt, men i det nationella genomförandeprogrammet, som ska tas fram i januari 2028, kommer uppgifter om möjliga källor till statlig finansiering att anges. - I EU:s avloppsdirektivet framgår det inte tydligt vilka kostnader som omfattas av producentansvaret. Naturvårdsverkets tolkar EU:s avloppsdirektiv som att alla nödvändiga utgifter för att planera, bygga och ta anläggningen i drift ska ingå. Detta innebär att kostnader för exempelvis förstudier, tekniska utredningar och projektering bör inkluderas i kapitalkostnaden.
Utöver detta omfattas även investerings- och driftkostnader, reinvesteringskostnader, kostnader för information till VA-abonnenter samt administrativa kostnader av producentansvaret. - Naturvårdsverkets föreslår att avloppsproducentansvarsorganisationer, som tar ut avgifter från anslutna producenter, ska betala in avgifter till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska i sin tur förmedla avgifterna vidare till de avloppsreningsverk som omfattas av krav på kvartär rening. Naturvårdsverket föreslår vidare att ersättningen till VA-huvudmän ska betalas ut i efterskott, en gång per år.
- Det kommer inte att finnas någon möjlighet till retroaktiv ersättning för kostnader som uppstått innan förordningen om producentansvar tillämpas i januari 2029. Däremot ska reningsverk som redan har infört kvartär rening eller som har påbörjat förberedelser för att införa kvartär rening, kunna få ersättning för ränte- eller kapitalkostnader under återstående avskrivningstid samt driftkostnader från och med den 1 januari 2029.
Vad innebär det nya direktivet för er?
Trots att många VA-organisationer avvaktar tydligare riktlinjer kan det vara fördelaktigt att påbörja förberedelserna redan nu för att stå bättre rustade när de nya kraven träder i kraft.
Här är några förslag på vad ni kan göra för att komma igång:
- Håll er uppdaterade och inled dialog med tillsynsmyndigheten i ett tidigt skede.
Det är viktigt att noggrant följa utvecklingen kring kraven för kvartär rening både när det gäller nya lagkrav, implementeringsplanen och tillgängliga reningstekniker. Inled även en tidig dialog med tillsynsmyndigheten om kommande krav i samband med uppdatering av tillstånd. Processen kan vara lång och kräver grundliga förberedelser från både VA-organisationer och myndigheter. Genom att starta i god tid får ni bättre förutsättningar att planera, säkerställa att tillsynsmyndigheten är med på tåget och undvika att kraven kommer som en överraskning.
- Identifiera verksamheter i ditt upptagningsområde och få översikt över potentiellt miljöfarliga ämnen
Reningsverk som omfattas av eller potentiellt kan komma att omfattas av krav på kvartär rening behöver genomföra kartläggning av utvalda mikroföroreningar. Om reningsverket har en hög andel av av industriell belastning, kan det vara en god idé att i ett tidigt skede se över vilka verksamheter som är anslutna och med vilka mikroföroreningar de potentiellt kan bidra med. I vissa fall kan riktade provtagningskampanjer genomföras för att identifiera om någon enskild verksamhet väsentligt bidrar med ett eller flera miljöfarliga ämnen. - Kartlägg ert avloppsvatten och reningsverk
En noggrann kartläggning av avloppsvattnets sammansättning och reningsverkets nuvarande utformning är ett viktigt förberedande steg. Kartläggningen gör det möjligt att identifiera faktorer som höga halter av organiskt material, specifika industriutsläpp eller förhöjda bromidhalter faktorer som kan påverka effektiviteten hos ett framtida fjärde reningssteg. Genom analyser av mikroföroreningar kan kunskap erhållas om reningseffektivitet och dess variation i det befintliga reningsverket. Kartläggningen utgör därmed grunden för valet av en lämplig teknisk lösning för ett fjärde reningssteg.
Vi på Envidan har erfarenhet av att stödja kunder i detta inledande skede av teknikvalsstudier. - Utvärdera relevanta tekniker
När kartläggningen är genomförd kan du börja utvärdera vilka tekniker som är bäst lämpade för att möta framtida krav, utifrån dina lokala förutsättningar. Är ozon, aktivt kol eller kanske en kombination av båda den rätta vägen? En tidig utvärdering av olika tekniker kan spara både tid och kostnader längre fram i processen.
Om ni vill läsa mer om teknikerna och deras för- och nackdelar kan ni ta del av Envidans rapport här: 4.rensetrin-erfaringer-fra-udlandet.pdf.
Envidan har även hjälpt flera kunder i Sverige med förstudier som har finansierats av Naturvårdsverket kvartär rening. Dessa offentliga förstudierapporter kan du hitta du här: Sammanfattning läkemedelsrapporter | Svenskt Vatten. I dessa projekt har vi bland annat samarbetat med Laholmbuktens VA, VA SYD, Borås Energi & Miljö, Mittskåne Vatten, Kungsbacka kommun och Örebro kommun. - Överväg pilotförsök
Ett pilotförsök gör det möjligt att testa olika tekniker i mindre skala på ert avloppsvatten. Detta ger er konkret kunskap om hur olika tekniker fungerar i praktiken på just er anläggning utan att ni behöver göra en fullskalig investering direkt. Pilotprojekt ger dessutom värdefull information om hur teknikerna fungerar vid olika driftsituationer.
Envidan har erfarenhet av pilotförsök kring rening av mikroföroreningar Förstudie läkemedelsrening Borås Energi och Miljö – Envidan och kan stötta i allt från planering och drift till utvärdering och sammanfattning av resultat. - Använd simuleringsverktyg
Simulering av reningsprocesser kan vara ett viktigt komplement till förstudier och pilotförsök. Det ger djupare insikt i hur olika tekniker påverkar driften samt förbrukning av energi och kemikalier. När mätdata från ert avloppsvatten kopplas till simuleringsmodeller får ni ett mer robust beslutsunderlag inför större investeringar.
Gå på studiebesök och lära er av andra
Studiebesök på reningsverk, som antigen redan har ett fjärde reningssteg eller som är i gång med planering eller etablering av ett sådant, kan ge värdefull kunskap som kan vara svår att tillgodogöra sig enbart genom läsning. Vad har andra tagit hänsyn till i utformningen? Vilka val och prioriteringar har de gjort? Vilka utmaningar har de stött på längs vägen? Genom att lära sig av andras erfarenheter kan ni bättre förbereda er egen process.
I Sverige finns ett antal anläggningar med kvartär rening i drift. Envidan kan hjälpa dig att komma i kontakt med och planera studiebesök hos dessa. Ni kan också blicka utomlands, till exempel i Schweiz eller Tyskland, där anläggningar med kvartär rening har funnits i många år och flera nya anläggningar planeras eller byggs just nu. I rapporten från Envidans SVU-projekt (SVU-synergier vid kvartär rening – Envidan[RJ1] ) hittar ni information från studiebesöket i Schweiz samt information kring andra digitala studiebesök.
Närmare Sverige, kan vi även dra lärdom av Danmark, där Envidan är involverad i projekt tillsammans med flera VA-organisationer och teknikleverantörer som är i gång med planering och/eller befinner sig i byggfas.
Exempel på några förstudier som Envidan har tagit fram eller varit delaktiga av, se nedan:
- Örebro kommun (2019 Veolia VAI): Förstudie 1
- Borås Energi & Miljö (2020): Förstudie 1
- Kungsbacka kommun (2022): Slutrapport
- Laholmbuktens VA (2022): Västra stranden arv
- VA SYD (2022): Kvartär rening vid Sjölunda ARV
- Borås Energi & Miljö (2023): Förstudie 2
- Mittskåne Vatten (2023): :Ormanäs ARV
SVU rapporten från Svenskt Vatten, läs den: Samverkan mellan konventionell och kvartär avloppsrening
Kom ihåg: Det är okej att inte vara först
Om ni är en mindre VA-organisation eller en kommun och har många andra projekt på gång. Är det helt ok att avvakta.
Om ni väljer att vänta är det dock viktigt att ni håller er uppdaterade om utvecklingen så att ni har den kunskap som krävs och kan få en bra start när ni bestämmer er för att påbörja arbetet med kvartär rening.
Vill ni ligga i framkant?
På Envidan har vi hjälpt flera VA-organisationer och kommuner att förbereda sig för implementering av kvartär rening och vi vill gärna hjälpa även er.
Vi på Envidan kan till exempel hjälpa er med:
- Kartläggning av avloppsvattnets sammansättning med avseende på mikroföroreningar samt bedömning av deras risknivåer i recipient och hur införandet av kvartär rening kan minska dessa risker.
- Planering av provtagningskampanjer
- Rådgivning om teknikval
Kontakta Rubén Juárez Cámara för ett kort samtal om hur vi kan stötta er i arbetet med kvartär rening.
